Det rationella djuret

20 november 2006

Oh, shame to men! devil with devil damn’d
Firm concord holds, men only disagree
Of creatures rational.

John Milton, Paradise Lost. Book ii, Line 496.

Milton Friedman är död. Friedman var onekligen en av nationalekonomins giganter, och hans teorier om den oregulerade marknadens överlägsenhet har påverkat ekonomisk politik över hela världen.

Devisen att man inte ska tala illa om de döda har präglat kommentarerna i svensk media. Jag skulle vilja ta tillfället i akt och samla några kommentarer från annat håll än det rent biografiska eller det klassiskt ekonomiska.

Jonah Lehrer på Scienceblogs har ett inlägg om ekonomi och rationalitet (eller kanske snarare människors brist på det). Worldchanging har en kommentar om företagens sociala ansvar, något som Milton Friedman motsatte sig.

Det är uppenbart för den som studerat den minsta psykologi, sociologi eller antropologi att människor är långtifrån de rationella agenter som Milton Friedman och neoklassisk ekonomi förutsätter, och det är alltså inte förvånande när teorierna inte fungerar när de testas i verkligheten. (Se: den avreglerade elmarknaden i Sverige, Världsbankens och IMF:s insatser för tredje världen, börsens uppenbart orationella språng som inte fångas i någon klassisk teori, och det faktum att de skandinaviska länderna klarar sig bättre ekonomiskt och socialt än länder med lägre skatt, tvärtemot teorierna.)

Det börjar förvisso dyka upp alternativ till traditionell ekonomi (som post-autistisk ekonomi, kognitiv ekonomi i Kahneman och Tverskys anda, och större insikt i att det krävs mer än avregleringar för att en marknad ska fungera). Ytterligare ett exempel är Philip Balls kritik av klassisk ekonomi i Financial Times (ett svar finns i Mark Thomas blog, med läsvärda diskussioner i kommentarerna). Och när en tidning som Wall Street Journal har en artikel om den ökande ojämlikheten i USA kan man fråga sig om inte något börjar hända i synen på ekonomi; för förutspåelserna om ökad välfärd åt alla via en avreglerad ekonomi har knappast slagit in, trots politik i den riktningen.

Men fortfarande domineras politisk ekonomi av relativt enkla modeller där man förutsätter att avreglering leder till effektivare marknader, i linje med vad som presenteras på grundkurser i ekonomi (och det finns åtskilligt med forskning som visar att ekonomistudenter blir mer själviska än andra). Problemet är kanske inte att dagens beslutsfattare läser ekonomi, utan att de läser för lite ekonomi – en eller två terminers studier som räcker för få de grundläggande teorierna klara för sig, men utan att de får insikt i dessas brister och begränsningar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: