Gester

7 maj 2007

Reactable


NUI Group har två inlägg om geststyrda gränssnitt. Dels Microsoft Research som fortsätter sin forskning om nya gränssnitt, den här gången en virtuell arbetsmiljö med integrerad röststyrning, multitouch, automatisk dokumentinläsning och mycket mer.De fortsätter därmed en stolt tradition med att försöka skapa gränssnitt som tänjer på gränserna för vad som är tekniskt möjligt, och vad som skulle kunna användas i framtiden – inom fem till sju år enligt Microsoft. Doug Engelberts Stanford-demo från 1968 är förmodligen mest välkänd (finns att se på Google Video), men Sun, Xerox PARC, NeXT och förmodligen alla andra stora teknikbolag i Kalifornien har vid något tillfälle gjort liknande teknikdemonstrationer.

Microsofts demonstration lider av samma brist som alla dessa föregångare. Hopkokat till en två minuter lång video hamnar fokus på flashiga visuella effekter, animationer och mer eller mindre påhittade scenarion (”öka produktionen med 253%”).

Problemet är att framtida informationsarbete förmodligen inte kommer se särskilt spännande ut. Hollywood har lärt oss att framtidens teknik måste blinka, röra på sig, vara färgglad och i största allmänhet bete sig som en hyperaktiv femåring. Dagens kontorsarbete är mycket mer effektivt än bara för 20 år sedan, speciellt när det gäller att hantera stora mängder information. Men hur spännande är det att se någon sitta och bolla siffror i Excel?

Det andra inlägget hos NUI Group handlar om geststyrning av musik och är betydligt mer handfast. Det handlar om Jens Wunderlings multitouch-drivna gränssnitt för att göra musik, och flight404:s Lemur-styrda VJ:ande.

Det här låter kanske ännu mer futuristiskt, men olika former av multitouch och nya gränssnitt börjar dyka upp hos mainstreamartister som Björk (i den mån man kan kalla Björk mainstream). Förutom redan nämnda Lemur använder sig Björk av reactable, vilket förmodligen är första gången utanför den akademiska världen. Boing Boing har bilder och mer text.

Det kanske handlar mer om min bakgrund – mer musiker än kontorsarbetare – men reactable och Lemur känns som mer direkt användbara än Microsofts demonstration. Inte minst för att de löser definitiva och avgränsade problem i en verklig miljö, istället för att vara regisserade videos.

Så om 5-7 år räknar jag med att Lemurer i olika varianter är vanliga hos musiker, medan Microsofts Frankensteinska skärm/skrivbord/skanner-kombination förmodligen kommer att vara bortglömd.

NUI Group: Microsoft Desktop Concept
NUI Group: Multitouch Audio Exploration
Boing Boing: Björk’s wild sound machines

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: