Archive for the 'psykologi' Category

Svordomar

30 oktober 2007

Stroop effect swear words

Jävligt bra artikel om svordomar av Steven Pinker. Allt från lingvistik, psykologi och amerikanska högsta domstolen tas upp.Och som är fallet med nästan alla evolutionsbiologiska skribenter finns det en definitiv tro på sex och gener som förklaring till allt som underton i artikeln, men som svensk undrar man naturligtvis hur våra mer religiöst färgade svordomar passar in i Steven Pinkers förklaringsmodell.

The New Republic: What the F***? Why We Curse

Medicinsk korruption

30 oktober 2007

Piller

(bild från Flickr)

…och för att fortsätta temat med gråzoner så har PLoS Medicine, en öppen vetenskaplig tidskrift, en artikel om hur läkemedelsföretag får läkare att använda deras produkter med väl avvägda doser av smicker, gratisprover, gratisluncher och socialt umgänge. Den ena av artikelförfattarna, Shahram Ahari, arbetade tidigare som läkemedelsrepresentant, och artikeln innehåller därför en hel del inside-information om metoder och statistik.

Det är svårt att inte bli upprörd över metoderna som används – de balanserar på gränsen till uppenbar bestickning i vissa fall – och kostnaden för mediciner lär knappast minska i framtiden, vilket gör detta till en brännhet men bortglömd fråga:

Pharmaceutical companies spend billions of dollars annually to ensure that physicians most susceptible to marketing prescribe the most expensive, most promoted drugs to the most people possible. The foundation of this influence is a sales force of 100,000 drug reps that provides rationed doses of samples, gifts, services, and flattery to a subset of physicians. If detailing were an educational service, it would be provided to all physicians, not just those who affect market share.

PLoS Medicine: Following the Script: How Drug Reps Make Friends and Influence Doctors

Sex, lögner och nätvideo (och musik) (länkdump 9 september)

9 september 2007

Midwest Teen Sex Show
Roligaste utbildningsprogrammet på länge. Varför gör aldrig UR något liknande? (från Boing Boing)

denialism: Who’s Afraid of Gay Incestuous Monkey Sex?
Inlägg på ScienceBlogs om vad man får och inte får skriva i sina vetenskapliga artiklar om man vill få statligt forskningsstöd.

Piratbion: Finlands sak är vår!
Finlands censur av film är kriminellt underrapporterat i dessa tider av ambassadprotester. Bästa postironiska politiska blogginlägget i år?

Lessig: On Clinton and lobbyists
Lawrence Lessig lämnade upphovsrättsdebatten för att istället arbeta mot korruption, och än så länge är det samma höga klass på inläggen och analysen. När media mest rapporterar om hur stora summor de amerikanska presidentkandidaterna samlat in är det skönt att läsa någon som försöker förstå vad det kan innebära i praktiken.

Länken till MAPLight bör inte missas heller. Vem gör något liknande för Sverige och EU?

Bad Science: Imaginary Numbers, Pink, pink, pink, pink. Pink moan.
Korruption förekommer inte bara i politiken: Guardians vetenskapsjournalist Ben Goldacre visar hur det går till när ytterligare en studie av typen ”vetenskapliga undersökningar visar att Jessica Alba har den sexigaste gångstilen” blir publicerad i media.

Den andra artikeln totalsågar studien om att kvinnor föredrar rosa (uppmärksammad också i svenska media). (När till och med Slashdot reagerar vet man att det är dålig forskning.)

NYT: Sleights of Mind
Intressant men ganska innehållslös artikel om magi och psykologi.

SlateV: How smart are chimps?
Har chimpanser bättre korttidsminne än människor? Imponerande video, oavsett om det är sant eller inte.

AP: Scientology Faces Criminal Charges
Bäddat för intressanta förvecklingar. Scientologerna brukar ofta vinna i domstol, men hittills har inte europeiska domstolar visat sig särskilt vänligt inställda. (Trots eller tack vare katolska kyrkan? – det är ju också en organisation som kombinerat krass kapitalism med religiös tro.)

Design Observer: Why Design Won’t Save the World
En kritisk recension av Design for the other 90%, en utställning av design för tredje världen. Det mesta David Stairs skriver verkar stämma in på alla större rädda världen-projekt.

10 Zen Monkeys: The NoSo Project
Tröttnat på alla artiklar om Facebook? Gå med i NoSo istället.

NYT Magazine: The Music Man
Lysande artikel om Rick Rubin som med Jesus/hippie-lik uppsyn ska försöka rädda Sonys musikförsäljning. Obligatorisk läsning för den som är intresserad av musikbranschen och dess framtid. (Ars Technica och Lefsetz Letter kommenterar också, den senare på omisskännligt manér.)

She blinded me with (neuro)science

25 juli 2007

brain-pic.jpg

Bilden visar det centrum i hjärnan som aktiveras när man läser en neurovetenskaplig förklaring.

De senaste åren har populärvetenskapliga artiklar varit fulla med färgglada bilder på hjärnor, och det har varit en hård kamp mellan gener och hjärncentrum i försöken att förklara människans beteende. Artiklar om genen för kriminalitet, homosexualitet eller känslighet för förkylning har ersatts med artiklar om vilka centrum som styr kriminalitet, homosexualitet eller som aktiveras när man nyser.

Den största lärdomen är att Thomas Dolby hade rätt: vetenskap förblindar i lika hög grad som den upplyser. I fallet hjärnforskning gjorde Deena Skolnick en studie i fjol som visade att vetenskapliga förklaringar är mer övertygande om de har med neurovetenskaplig information, oavsett om det har med saken att göra eller ej.

Lägg till en rad om att frontalloben är involverad i självkännedom eller något liknande oväsentligt fakta, och genast blir de alla flesta mer övertygade. Strunt samma i experimentdesign, antal och urval av försökspersoner eller logik: kan man publicera en färgglad och lagom vetenskaplig bild räcker det för att basunera ut att ”grunden för medkänsla är funnen” eller att MRI-kameror kan avslöja lögner.

Fakta sparkar, men det verkar onekligen som det som verkar faktamässigt men inte är det har en rätt bra kick det med.

Language Log: Distracted by the brain
Seed: Seduced by the flickering lights of the brain

Den eviga återkomsten, V

23 juli 2007

Robert Merry's Museum cover

Genderbending, flamewars, semianonyma namn och obegripliga förkortningar – fenomen som dök med internet och onlineforum? Tänk istället 1800-talet, tryckpressar och tidskrifter för amerikanska barn och ungdomar.

Pat Pflieger har skrivit en lång och oerhört läsvärd artikel om Robert Merry’s Museum, en ungdomstidskrift som existerade mellan 1841 och 1872. Till en början var kärnan historier, gåtor och pussel, men snart bestod en stor del av tidningen av insändare där ”kusiner” skrev meddelanden till varandra och till ”Robert Merry”, den fiktiva författaren till tidningen. Precis det som idag skulle kallas ”user-generated content” (och som så sent som idag diskuterades på P1).

Och det mesta av det som Sherry Turkle med flera beskrivit som karaktäristiskt för internet fanns redan där: lek med identiteter och kön, egen slang, semi-anonyma namn med mera. 600 publicerade brev på ett år och 40000 medlemmar/läsare som mest är kanske inte särskilt imponerande i jämförelse med Myspace eller Lunarstorm, men effekterna är desamma.

Så nästa gång någon uttalar sig om ungdomar och IT-vanor är det bara att drämma till med en dammig lunta 1800-talstidningar.

Pat Pflieger: An ”Online Community” of the Nineteenth Century

(via en kommentar på Charlie Stross alltid läsvärda blogg.)

Länkdump 2 juli

2 juli 2007

 

CIA Brainwashing report

CIA: Freedom of Information Act Search Engine
Det gömmer sig mycket godis i CIA:s nyöppnade arkiv. Från favoriter som Iraq’s continuing programs for weapons of mass destruction och CIA and Guatemala assassination proposals 1952-1954 till USSR: Media report multitude of ufo sightings. Nyfiken på vad de skrivit om Sverige? Klicka på länken ovan.

Danah Boyd: Viewing American class divisions through Facebook and MySpace
Nätantropologen Danah Boyd skriver om socialt beteende, klassklyftor, estetik och beteende på MySpace och Facebook. Läsvärt för den som någonsin besökt en MySpace-sida.

The New Republic: Reshuffling the deck chairs on the National Review cruise (gratis registrering krävs)
Underhållande reportage om vad som sägs och tänks på en kryssning för ultrakonservativa:

I adjust and stiffly greet the first man I see. He is a judge, he tells me, with the craggy self- important charm that slowly consumes any judge. He is from Canada, he declares (a little more apologetically), and is the founding president of ”Canadians Against Suicide Bombing.” Would there be many members of ”Canadians for Suicide Bombing?” I ask. Dismayed, he suggests that yes, yes there would.

London Review of Books: Our Second Biggest Mistake in the Middle East
Lång essä/bokrecension om situationen i Israel/Palestina. Nödvändig läsning för den som vill förstå bakgrunden till striderna mellan Fatah och Hamas nyligen.

New York Times: Kiss and make up – Reading Judas
Jag har skrivit om Judas-evangeliet tidigare. Nu har Reading Judas kommit ut och New York Times har en lång och tankeväckande recension, både om Judas roll i evangelierna och om martyrskapets betydelse för kristendomen.

The Becker-Posner Blog: Intelligence and Leadership
Richard Posner skriver om att intelligensens betydelse för ledarskap är överskattad, varför så är fallet, och vad som behövs istället:

[I]t may not be possible to use step-by-step, logical reasoning to solve the problems laid at the feet of the occupant of a job like secretary of defense or secretary of state or national security adviser. Such questions as what to do in Vietnam or what to do in Iraq do not lend themselves to rigorous analysis because there is not enough information to analyze. Intelligence is not designed for coping with situations that are not complex, but rather are profoundly uncertain. Having great information-processing skills is not worth a lot if you have no reliable information.

(från Kommenterat)

Virtuosen och tunnelbanan

8 juni 2007

WP Joshua Bell

Vad händer om man tar en världsberömd violinist, utrustar honom med en ovärderlig Stradivarius och en repertoar hämtad från den västerländska musikens mästerverk, och låter honom spela i Washingtons tunnelbana? Detta var precis vad Washington Post gjorde tidigare i år: den geniförklarade solisten Joshua Bell iklädde sig rollen som gatumusikant och spelade en timme under morgonrusningen i tunnellbanan, tre dagar efter han spelat för fulla hus i Bostons .

Så vad händer när en musiker som i normala fall kan begära $100 eller mer per lyssnare spelar anonymt för stressade kollektivtrafikresenärer? Inga kravaller, ingen uppståndelse, sammanlagt $32 i gåvor och en handfull lyssnare av de tusen personer som passerade under timmen han stod där, och totalt en person som kände igen Joshua Bell.

Det här är säkert välbekant, för storyn har plockats upp i en lång rad bloggar och diskuterats ur alla tänkbara perspektiv, från att Joshua Bell är en usel gatumusikant, att detta pekar på amerikaners brist på smak, att det beror på klassfrågor, att det visar hur kontextberoende konst är, betydelsen av marknadsföring, att barn är de enda som ser skönheten i vardagen, och så vidare.

Google har i skrivande stund 16700 träffar på “Pearls before breakfast” + “Washington Post”. Alla från vetenskapsbloggare och ekonomer till riskkapitalister och futurister har kommit med kommentarer. Men frågan är varför just den här artikeln fått sån uppmärksamhet? Artikelförfattaren, Gene Weingarten, skriver:

This story got the largest and most global response of anything I have ever written, for any publication…With little or no elaboration, more than 100 readers so far have told me that this story made them cry.

Frågan är varför just denna artikel fått ett sådant genomslag? Något i den måste ha slagit an ett ackord bland läseskaran, och det finns flera tänkbara förklaringar. Artikeln innehåller trots allt kändisskap, pengar och värdet av konst, en toppklassig konstnär i konkurrens med gatumusiker, dessutom mitt i kollektivtrafikens morgonrusning, en situation som de flesta förmodligen upplevt.

Hela upplägget påminner faktiskt mer om en saga än en vanlig artikel i pålitligt konservativa (i alla bemärkelser) Washington Post. Vi har den gudabenådade musikern, en kändis som inte blir igenkänd, allmänheten som inte känner igen en stor skatt när den finns framför näsan på dem, barnet som är den enda som korrekt uppfattar situationen – alla klassiska dramatiska situationer som skulle kunna vara hämtade från H C Andersen. Och precis som alla bra historier är det svårt att säga vad sensmoralen är. För när man tittar närmare på varje detalj upplöses den i sin motsats: kändisen visar sig vara okänd, genialisk musik blir både ignorerad och uppmärksammad och så vidare.

Det är förmodligen just denna resonansbotten av möjliga tolkningar som gjort att artikeln fått tusentals kommentarer. Alla har kunnat läsa in sin egen betydelse av Joshua Bells framträdande, och se vad de själva vill.

Detta är effekten när man serverar pärlor till frukost: visa mig vad du skrivit om artikeln och jag ska säga dig vem du är.

Washington Post: Pearls before breakfast

Länkar

10 maj 2007

All in the mind/ABC: You are not your brain scan! Critical reporting on the mind sciences
Färgglada bilder på hjärnan dyker upp nästan dagligen i media. Bilderna sägs visa allt från skillnader mellan könen, till marknadsföring och varför tonåringar beter sig omoget. Radioprogrammet ”All in the mind” diskuterar hjärnforskningens avigsidor.

Science That Matters: Sex, and other -isms of science
Vetenskapen är inte så könsneutral som den vill framställa sig. Science that matters, ny blogg av Aaron Swartz, tar upp en svensk studie från 1995 som undersöker hur män och kvinnor bedömdes när de sökte akademiska platser. Kvinnor behövde få 3 fler artiklar publicerade i Nature eller Science för att bedömas lika.

Psychology and Crime News: Revisiting the Stanford Prison Experiment
Apropå The Lucifer effect: Zimbardo bygger mycket av sina teorier utifrån att de som ställde upp som försökspersoner i Stanford Prison Experiment var normala studenter, men här är en studie som pekar på att de som ställer upp som i den här sortens fängelsestudier är mer auktoritära, mer aggressiva och mindre empatiska.

The Guardian: What do we want? Agitprop!
China Miéville, sf/fantasy-nyskapare, marxist och barnboksförfattare efterlyser mer politik i barnböcker. Något sånt här?

Ars Technica: Why writing in games matter, part 1
Ars Technica efterlyser å sin sida bättre texter och manus i datorspel. China Miéville har idéer där med:

‘What patches?’
‘Stuff like Red3.6. It converts a bunch of games. Turns SimuCityState into RedOctober. Stuff like that. I’m already up to level 4. The end of level baddy’s a Tsar. As soon as I can work out how to get past him I’ll have got to Dual Power.’

Ars Technica: What politicians are debating when they debate evolution
Tre av de republikanska presidentkandidaterna tror inte på evolution. Ars frågar sig varför, och vad effekterna blir för den politiska debatten om politiker väljer och vrakar bland vetenskapsrelaterade frågor utan hänsyn till hur verkligheten faktiskt ser ut.

julian’s blog: Human joystick interface
DIY-helkroppsjoystick.

We make money not art: Intimate game controllers
BH som spelkontroll? Wii har stått för en hel del förnyelse inom tvspelskontrollers, men så här långt har inte Nintendo sträckt sig ännu. Av Jenny Chowdhury som också låg bakom CellBooth.

New York Times: Laid-back labour
Freakonomics-författarna om varför vissa hushållssysslor – laga mat, sy, odla grönsaker – blivit hobbies, medan andra – diskning, städning – betraktas som jobb. Varför finns Odla med P1 men inte Städa med P1? Levitt och Dubner har svaret.

Boston Globe: Hearts and minds
Hur tänker vi om hur vi tänker? Kognitionsvetenskapen är 50 år gammal i år, och Jonah Lehrer skriver om hur känslor och det undermedvetna börjat ta sig in (eller tillbaks?) i psykologisk forskning.

Mind hacks: Delivering email directly to the mind
Tekniksupport via Risperdal: vad gör man när någon strålar in epost direkt i hjärnan? Pratar med en psykiatriker. Men säg inte att dagens 84-åringar inte är uppkopplade.

Prospect Magazine: Why home doesn’t matter
Tvillingstudier har visat att ungefär hälften av personlighet och beteende styrs av det genetiska arvet. Men återstående 50% verkar inte bero på föräldrarna. Judith Rich Harris argumenterar för att den omgivande miljön är det som styr. (Se även Malcolm Gladwells essä om Harris bok ”The Nurture Assumption”.)

Overcoming Bias: Think Like Reality
Verkligheten är inte konstig:

Reality has been around since long before you showed up. Don’t go calling it nasty names like ”bizarre” or ”incredible”. The universe was propagating complex amplitudes through configuration space for ten billion years before life ever emerged on Earth. Quantum physics is not ”weird”. You are weird.

Gudsmaskinen

27 april 2007

 

krishna-christ_small.jpg

Kan vetenskapen fånga gud? Ja, säger vissa: stimulera hjärnan med tillräckligt kraftfulla elektroder och ut kommer visioner av Jesus, Krishna, Muhammed och andra religiösa figurer.

I Slates specialnummer om hjärnan skriver John Horgan om metoderna som använts för att experimentera med religiösa upplevelser. Och trots att vetenskapsmän traditionellt är ateister har de förvånansvärt många angreppssätt. Allt från inopererade elektroder, genterapi, piller och LSD.

Man kan fråga sig vad som är värst – en framtid där vetenskapen förklarat minsta detalj av religiösa upplevelser, eller en framtid där religiösa kan uppleva guds närvaro genom massproducerad teknik. Inte för att dessa två alternativ utesluter varandra.

Slate: How to wire your brain for religious ecstacy

Musiklänkar (repris)

19 mars 2007

 

Kim Tae Eun - Circle Drawing

Kim Tae Eun: Circle Drawing
Mer vinylspelarkonst från VVORK.

BLDGBLOG: Cover Bands Of Space
Brian Eno + miljöljud + coverband =

Instead of another Led Zeppelin cover band, you book a Times Square cover band for your daughter’s Bat Mitzvah; they play the traffic, voices, and horns of a typical Times Square day, for hours. Even lifetime Manhattanites can’t tell the difference.
Or an International Space Station cover band, playing for you, live, acoustic versions of the Station’s lonely clicks and whirs.

Ars Technica: Musicload: 75% of customer service problems caused by DRM
Tyska Musicload sällar sig till raden av digitala musikaffärer som är skeptiska till kopieringsskydd. De såg 40% försäljningsökning för de artister som valde att sälja utan DRM. Steve Jobs, EMI och Warner har redan hakat på – vem kommer härnäst?

Listening Post: Jenner: $50 Per Year from Every Music Fan Would Save/Reinvent Music Industry
Peter Jenner, manager åt Pink Floyd, The Clash, med flera, föreslog nyligen på SXSW att musiklyssnare skulle betala $50 om året för att få tillgång till all musik som nånsin spelats in istället för att betala för skivor, nedladdningar och så vidare. Skulle enligt honom ge större inkomster till branschen.

Ars Technica: Acoustic Cloaking
Det är ingen brist på forskning på att göra saker osynliga, inte minst med tanke på de militära tillämpningarna. Går det att göra samma sak för ljud? Ja och nej – det fungerar delvis för tvådimensionella föremål.

MindBlog: The brains of musicians are different…
Musiker är bättre på att dela linjer på mitten jämfört med normala personer. Vad innebär detta? Att musikers hjärnor är något mer dominerade av högerhalvan, och att musikalisk träning har effekter på mer än bara hörselsinnet.